Liksidighet – varför är det så viktigt?

Har du en känsla av att det är lättare att rida i höger varv än i vänster? Eller att rida an mot ett hinder efter en vänstersväng jämfört med en högersväng? Då är du inte ensam!
Det är ett välkänt faktum att de flesta av oss ryttare är starkare i ena sidan än i den andra. Och att alla ryttare är mer eller mindre oliksidiga vilket ger en ojämn belastning på hästen. Dina kroppsliga dominansen påverkar hur du sitter till häst och hur du inverkar med dina hjälper. Om du är oliksidig så belastar du hästens ena sida mer än den andra och då får hästen hela tiden försöka balansera upp dig. Som ryttare behöver du jobba med att bli så liksidig som möjligt för att kunna kommunicera med din häst på ett framgångsrikt sätt. Om du är alltför oliksidig (sned) finns det risk för att både du och din häst får problem med skador. En ryttare som exempelvis väger 60 kilo och sitter en cm för mycket åt vänster i sadeln bidrar till att hästens vänstra benpar belastas med hela 6 kg mer än det högra. Då behöver hästen hålla emot med musklerna vilket på sikt kan leda till problem med både muskler, leder och skelett.

Specifika snedheter
Varje ryttare och häst har sina egna specifika snedheter vilket bland annat visar sig genom att det är lättare att vända åt ena sidan jämfört med åt det andra. Prova att borsta tänderna med vänster hand om du är högerhänt så märker du snabbt hur svårt det är. Vi människor har ett ben som vi helst stödjer på, och det påverkar hela vårt sätt att röra oss. Det är också vanligt att vi har olika långa ben. Och så har vi för oss att vi, som är så sneda, ska hoppa upp på våra hästar och förvänta oss att de ska gå rakt. Hästarna har nog med att hantera sin egen snedhet.

Så kompenserar vi för vår snedhet
En snedhet utgår vanligtvis från ryttarens bål, och armar och ben försöker kompensera vår snedhet. En sned ryggrad håller axlar, armar och händer ojämnt. Om du som ryttare är stel i en eller flera leder kan det göra att du blir sned i hela kroppen. Oliksidighet kan även bero på att vissa muskler i kroppen är kortare och mindre elastiska än andra. Om den ena sidans muskler exempelvis är svagare än den andra sidans, bidrar det ofta till att ryttaren är oliksidig.

Problem med ryttarens kroppshållning
Oliksidighet i ryttarens kropp visar sig oftast genom två olika typer av problem: att ryttaren antingen viker sig i höften eller i midjan eller i både och. Problem uppstår oftast i svängar, vid galoppfattningar och/eller i sidvärtsrörelser som skänkelvikning eller sluta.Om ryttaren viker sig i höften, belastas sittbenen ojämnt. Det gör att ryttaren klämmer med inre sidans lår, och ibland även med innerskänkeln. Yttre skänkeln glider ofta framåt i vändningarna vilket gör att hästen inte längre är inramad mellan säte och skänkel.