Rider Analysis – för dig som vill veta mer

Sitsens viktigaste grundstenar: Takt, balans och symmetri
Vi på Rider’s Position har identifierat tre viktiga grundstenar för en bra sits. Som ryttare behöver du ha koll på alla tre för att kunna rida din häst så att den arbetar rätt och bygger upp de muskler som behövs för att den ska vara hållbar.

För det första behöver du kunna rida i en regelbunden och jämn takt. Du behöver ha förmåga att ta in hästens takt i din kropp – ungefär på samma sätt som när du dansar pardans. Om det nu är någon som gör det nuförtiden. Jag har en känsla av att vi ofta glömmer bort hur viktig takten är, trots att det är första steget i utbildningsskalan. Ett par bra övningar som tränar takten i trav hittar du här: https://ridersposition.se/inspiration/

Den andra grundstenen är balansen. Det är inte särskilt lätt att hålla balansen på ett levande djur som är i ständig rörelse. Du behöver ha starka coremuskler och tillräcklig styrka i benen för att kunna balansera upp din kropp så att du kan vara tillräckligt stadig i hästens rörelser framåt. Om du har problem med balansen är det svårt för din häst att röra sig balanserat. Balans och takt hör ihop genom att det är omöjligt att rida i jämn takt om du är obalanserad. Och utan en jämn takt går det inte heller att hitta en bra balans.

Tredje grundstenen är symmetri eller liksidighet. Även om vi alla en sida som är starkare än den andra så behöver du som ryttare jobba för att bli någorlunda jämn i höger och vänster sida. Annars kan du inte belasta hästen lika mycket på båda sidor och ge jämna hjälper till hästen från både höger och vänster sida. Då blir det svårt för hästen att arbeta i en bra balans.

Alla tre grundstenarna är alltså beroende av varandra. Det unika med Rider Analysis är att appen mäter hur du rör dig under ridning. Den gör dig medveten om vad du gör bra och vilka delar av sitsen du behöver förbättra. För egen del så har jag bra taktkänsla men behöver jobba med att bli stadigare i min sits.

Hur ryttare rör sig i sadeln
Under ridning sätter hästen både sig själv och ryttaren i rörelse genom att överföra kraften från marken genom hästens ben till hästens kropp och genom sadeln till ryttaren. Ryttarens bäcken är i direkt kontakt med sadeln, och bäckenet gör att ryttaren kan följa hästens rörelser.

I trav rör sig ryttaren tredimensionellt: upp och ner, fram och tillbaka och från sida till sida. Därför måste ryttaren vara tillräckligt rörlig i bäckenet och höfterna för att kunna följa hästens rörelser utan att störa hästen. Dessutom måste ryttaren kunna stabilisera sin position med en stadig core. Ryttaren behöver även ha en skänkel som ligger stadigt intill hästen, och fördela vikten mellan säte och stödet i stigbygeln.

Med Rider Analysis mäter vi ryttarens rörelse upp och ner samt fram och tillbaka i trav lättridning och trav nedsittning. Det här är den feedback du får som ryttare:
 Rider du i en regelbunden takt?
 Hur mycket kraft kommer du ner med på din hästs rygg?
 Följer du din hästs rörelser med ditt bäcken och dina höfter? Eller ”studsar” du i sadeln?
 Är du tillräckligt stabil i core och ben för att balansera din kropp i hästens rörelser fram- och tillbaka?
 Hur regelbundna är dina rörelser upp och ner och fram- och tillbaka?

Vill du veta svaret på dessa frågor?
Det första steget till en bättre position och ett optimalt samspel är att bli medveten om hur du rör dig i sadeln under ridning. Med Rider Analysis får du också tips och övningar på hur du kan förbättra din position. Köp en Ryttaranalys här (länk). Din häst kommer att tacka dig!

Mer om ryttarens rörelser upp och ner och hur du kan tolka resultatet av analysen
I trav höjs och sänks hästens rygg i en jämn takt. För ryttaren betyder det att hästens rygg rör sig framåt-uppåt och framåt-nedåt, som en sinuskurva. Det sker hela tiden en växelverkan mellan att hästen accelererar och bromsar upp sig. Genom sin vikt och genom hästens acceleration kommer ryttaren ner med en hel del kraft i sadeln, speciellt i det moment när hästen bromsar upp sig (stance phase). I Rider’s Positions’ system registreras kraften i Newton (N). Omräknat till kilo kommer ryttaren ner med mellan 150 och 350 kilo i varje travsteg, vilket är utmanande för både hästens och ryttarens rygg. Därför är det viktigt att ryttaren är avspänd och följsam i sina höfter och kan ”swing with the horse”, dvs absorbera hästens rörelser med bäcken, höfter och ländrygg. Ryttaren behöver även ha en bra balans så att rörelserna upp och ner blir konstanta (jämna), vilket gör det möjligt för hästen att arbeta i balans. Det syns i vår mätning på om de röda kurvorna är jämnhöga eller olika höga.

Så här tolkar du resultatet från en Rider Analysis (röd kurva)
1) Ryttaren kommer ner med för mycket kraft i sadeln, visar sig genom höga kurvor.
2) Ryttaren spänner sig i höfterna vilket gör att hen ”dunsar” i sadeln istället för att röra sig mjukt upp och ner (swing with the horse). Det syns på spetsiga kurvor.
3) Ryttaren är spänd i axlar och/eller bröstrygg vilket ger ”hack” i kurvorna.
4) Ryttarens rörelser upp och ner är oregelbundna (ojämna). Det syns på att de röda kurvorna är olika höga.

Mer om ryttarens rörelser fram och tillbaka och om hur du tolkar resultatet av analysen
Att hästen omväxlande accelererar och bromsar upp sig gör att ryttarens bäcken och höfter rör sig fram och tillbaka. Rörelserna i bäckenet uppstår genom att buk- och ländmusklerna hela tiden ”spänns och slappnar av” en aning. Dessa muskler behöver vara något spända för att ge en stadig sits men samtidigt elastiska så att ryttaren kan ”gunga med” fram och tillbaka för att få ett mjukt anslag i sadeln. Ryttaren behöver ha starka coremuskler och ha tillräcklig styrka i benen för att kunna balansera upp sin kropp och vara tillräckligt stadig i hästens rörelser framåt. I vårt system syns ryttarens rörelser fram och tillbaka genom en grå kurva. Den ska helst röra sig jämnt kring och lika mycket ovanför som nedanför 0-strecket. Det visar att ryttaren är tillräckligt stabil för att mjukt kunna följa hästens rörelse fram och tillbaka. De allra flesta ryttare kommer något efter hästens rörelse framåt eftersom det blir så mycket kraft när hästen accelererar så det är svårt att hinna med.

Så här tolkar du resultatet från Rider Analysis (grå kurva)
1) Ryttaren kommer före hästens rörelser. Det syns på att de grå kurvorna går mer uppåt än nedåt. Händer inte särskilt ofta.
2) Ryttaren kommer efter hästens rörelser. Det syns på att de grå kurvorna går mer nedåt än uppåt. Det är ganska vanligt.
3) Ryttarens rörelser fram och tillbaka är ojämna. Det syns på att den grå kurvan är ojämn.

Mari Zetterqvist Blokhuis